För tillfället är jag känslomässigt ostabil igen så vet inte riktigt om jag kommer klara av att fortsätta skriva här som jag lovade. För isåfall kommer det aldrig ta stopp på mig för vill mest bara skrika ut allt vad jag känner och tänker. Men vi ses nog snart igen (lol alla ni läsare som inte existerar). Ta hand om er, tusen kramar.
Den här dagen var inte heller bra och jag känner mest att jag kommer få något sorts sammanbrott om det ska fortsätta vara såhär stressigt i köket. Vill ju inte ens vara där, vill ju baka. Men imorgon är vi "lediga" och då kanske jag ska fika med Nina eller så, och ha sovmorgon åååh så underbart.
Dagens låt: Hm, har inte lyssnat på så mycket musik idag faktist. Men den här lyssnade jag mycket på i måndags och tisdags.
(Nu lyssnar jag på 1D för fick värsta saknaden)
Dagens frisyr: Ganska som alltid. Med extra konstig lugg dock, eftersom jag hade min kockmössa halva dagen.
Dagens smink: BB-cream, concealer, puder, ögonbrynsskugga och mascara!
Dagens klädsel: Bifogar en bild där jag stirrar in i er själ typ.
Dagens roliga händelse: Hm.....kanske att jag lyckades bra med mina crepes i köket idag?
Dagens planer: Det är ju inte så mycket kvar av dagen just nu, men jag har i alla fall varit i skolan och lagat mat och haft svenska och engelska. Sen åkt hem och muttrat över matten.
Dagens saknad: Om jag får svara en person som jag aldrig träffat så gör jag nog det? Linnea som fortfarande bor 24927420194 mil från mig. Annars Rebecca, flera veckor sedan vi träffdes!
Dagens tråkigaste: Haha åh, denna dag har varit s ä m s t, så rätt mycket! Men att skala räkor pga var äckligt, dumt och jobbigt. Och sen vardagssexismen (fick ett litet utbrott på två i klassen idag heh)
Dagens mat: Bönor och ris till lunch och sedan gårdagens rester, någon quorngryta med ris + hummus och fetaost!
Dagens mående: Bittert.
Dagens tanke: "Bajs"
Dagens längtan: TILLS JAG FÅR ÅKA TILL GÖTEBORG OCH KRAMA OM LINNEA FÖR FÖRSTA GÅNGEN
Dagens smycke: Örhängen! Dagens önskan: Att någon ser till att vi slipper alla branschkunskapsuppgifter pga hatar människor!!!!!!!!
Jag är så trött på att alltid vara otillräcklig. Att aldrig duga till något eller för någon. Fan, jag trodde allting skulle bli bra men jag vet inte ens längre.
Klarade av allt i köket i tid och brände ingen mat, vi fick fruktsallad till efterätt vid lunch, skrattade massa med Jennifer i slutet av dagen och bussresan gick ut på att kontrollera att hon inte sov (hahaha) samt prata lite med midgårdsvännerna. Sen tänkte jag stanna hemma ikväll men Elvira ville att jag skulle komma så hon och jag har väl mest dött av skratt hela kvällen åt cirka allt som Arvid sagt.
Men jag är i alla fall glad och nöjd med livet idag.
I'm back in Liverpool and everything seems the same
Jag vill ju hålla den här bloggen uppdaterad. Jag vill inte låta det gå flera dagar innan jag tar mig ork. Men det blir bara så. Det stora problemet är väl det här med bilder. Min kamera lägger av mer och mer och jag är så less på den. Och dessutom så blir det mörkare för varje dag som kommer och alltså ännu svårare att fånga något på bild. Därför känns det omotiverat att blogga, för jag kan ju inte ta bilder från tumblr till varje inlägg? Ska försöka köpa mig en ny kamera efter jul, men tills dess kan det vara lite tomt på bilder här.
Höstlovet spenderade jag i Turkiet. All inclusive igen. Ja, vad ska man säga? Varmt och skönt var det, och härligt att lägga bort tankarna för en vecka. Umgicks med den andra familjens åttaåring för det mesta, hon fick mig att våga åka vattenrutschkanorna och jag hjälpte henne att säga "lemon" när hon ville ha glass. Vi är ett bra team. Men maten var inte den roligaste om man är vegetarian, är fortfarande så less på pommes att det inte är sant...
Efter lovet åkte vi till farfar och "fjällen" för att gå på barndop. Träffade släkt och bebis, en underbar kombination. Och någon gång efter jul ska jag kanske flyga till Stockholm själv för att träffa min kusin, och dit längtar jag hur mycket som helst.
"...Och några dagar efter det så ska jag och Johanna köa som galna fangirls utanför Idun i väntan på Håkan. VI ÄR FÖRLORARE, VI TVÅÅÅ. Fan vad bra."
Vaknar upp till dessa ord på Jennifers instagram.
Och det liksom förgyller hela dagen på något vis, för vi ska se Håkan Hellström om 45 dagar och jag behöver inte oroa mig för att inte ha sällskap, eftersom Jennifer finns. Och jag trivs med hur våra klasskamrater frågar "Vadå? Jaha, Håååkaan" och flinar till, varje gång vi sitter och diskuterar något lite väl allvarligt om den 19 december. Jag trivs bra med min Håkanstämpel.
