♥ Broder Daniel ♥
And i like the way you nod after everything i say
Vet ingenting igen. Vet inte om, vad eller för vem jag har känslor. Kan inte släppa den jag sen länge borde släppt fast jag vet att förr eller senare kommer han bli tillsammans med någon annan och att det kommer svida. Och jag vet inte om det är inbillning eller om det pirrade lite i magen där, för någon annan. Någon som behandlar mig på ett annat sätt. Någon som jag tänkt att jag nog skulle kunna tycka rätt mycket om, om allt var annorlunda. Men inte ens det vet jag. Om det är riktiga känslor jag känner eller om det är något jag tvingat mig själv att känna. För att kunna blunda när det blivit för jobbigt. Jag vet ingenting igen. Förutom att mitt femtonåriga hjärta skriker efter mänsklig värme.
Barcelona - Dag ett
Hej, i fredags kring mitt på dagen kom jag tillbaka hem. Hem från världens bästa klassresa i Barcelona och jag har nästan aldrig varit så trött. Sov cirkus hela dagen och igår underhöll jag mig med min nya iPhone (någon stal min mobil oturligt nog, fast jag är glad för en iphone är inte helt fel) men jag hann inte blogga. Men nu så. Här kommer lite bilder från måndagen, dagen vi reste dit.
Vi åkte bil till flygplatsen i god tid, klockan nio samlades alla och åkte iväg uppåt. När vi kom dit fixade vi allt med incheckning och åt någon sorts lunch, sen såg vi att planet var lite försenat men det gjorde inte så mycket. Vi hade ju varandra att prata med.
Alva och Vega lånade min kamera lite.
Sen bar det iväg. Vi åkte med Ryan Air som ni ser och alla var nog lite nerövsa eftersom deras rykten inte är det bästa men det gick jättebra. Satt bredvid Rebecca och Jazmine och gjorde lite allt möjligt på resan dit.
Alva och Vega lånade min kamera lite.Sen åkte vi buss från Girona till Barcelona. Även här satt jag med min finfina Rebecca och bakom satt Emil och höll oss sällskap. Tror nästan hälften av alla bilder är på honom nästan haha, de flesta tagna av honom själv. Vi spelade hög musik och vinkade till alla lastbilschaufförer. Tycker om min klass.
Sen kom vi fram till vandrarhemmet. Här är Hampus, Gustav, Ludvig, Rasmus, Josefine, Anton och Leif i bakgrunden. När vi hade samling i frukostsalen/sällskapsrummet. Vi fick nycklarna till rummet (som knappt fungerade) och fick en tid då vi skulle vara tillbaka. Sen gjorde vi oss hemmastada i tjejrummet (som jag glömde fotografera) och gick sedan dit igen.
Då skulle vi nämligen äta middag. Mittemot mig satt Emil, Rebecca och Anton. Vi var trötta och hungriga så vi var glada över att få mat.
Eftersom Ludvig i min klass är vegetarian så bad han om vegetariskt, varpå jag snabbt också bad om att få det. Är ju inte vegetarian (än) men äcklas av de mesta köttbitarna så var inte riktigit sugen på någon fläskbit som jag knappt skulle röra. Så jag fick pasta med tomatsås i stället som var helt okej!
Då skulle vi nämligen äta middag. Mittemot mig satt Emil, Rebecca och Anton. Vi var trötta och hungriga så vi var glada över att få mat.
Eftersom Ludvig i min klass är vegetarian så bad han om vegetariskt, varpå jag snabbt också bad om att få det. Är ju inte vegetarian (än) men äcklas av de mesta köttbitarna så var inte riktigit sugen på någon fläskbit som jag knappt skulle röra. Så jag fick pasta med tomatsås i stället som var helt okej!Sen skulle vi ut och kolla på staden. Vi bode några hundra meter ifrån Ramblan så där gick vi mycket. Här se man vår lärare Leif lite på kanten.
Det blev kväll och vi gick vid hamnen. Ludvig och Daniel.
Och Alva som var söt. Sen gick vi hem till rummet och alla la sig faktiskt i tid den här dagen eftersom vi var trötta.
Och Alva som var söt. Sen gick vi hem till rummet och alla la sig faktiskt i tid den här dagen eftersom vi var trötta.Så var den dagen. Kram
Heldag på glassbonden
Idag har jag jobbat på tvillingarna i min klass glassbar. Eller det var kosläpp, och eftersom deras föräldrar säljer glass så passade de på att servera den då också. Och oj vad vi slet. Skopade glass i tre timmar i sträck och stog ut med irriterande vuxna och direkt solsken utan något att äta. Men kul var det! Och sen fick ju vi också självklart på slutet äta hur mycket glass vi ville. Dessutom hade vi ett grymt vattenkrig på slutet vi som var kvar, och ja en riktigt bra dag helt enkelt! Nu taggar vi klassresan på måndag åååh.
När känslan att ingen förstår dig
När du gråtit dig torr, när du slagit dig blå och när du ramlat omkull
När känslan att ingen förstår dig mer än du kan ta
Ligg då kvar, för det är okej att vara svag
Kom kampsång, kom kärlek till dom som saknar nån om natten
Kom kampsång, kom längtan till dom som tappat den på vägen
Kom kampsång, kom mod och passion till alla oss som ramlar och famlar igenom livet på jakt efter något men inte vet vad
När du tappat dig helt, när du släcker om natten och tystnaden i ditt
rum känns så stor att du inte kan andas
Blunda då hårt och viska att allt, allting kommer bli bra
Kom kampsång, kom kärlek till dom som saknar nån om natten
Kom kampsång, kom längtan till dom som tappat den på vägen
Kom kampsång, kom mod och passion till alla oss som ramlar och famlar igenom livet på jakt efter något men inte vet vad
Den här låten är perfekt när ångesten är framme och man är så less att man inte ens kan skrika.
Finaste Lasse Lindh och Timo som gjort den.
Heroes in defeat
Om jag hade haft råd så skulle jag köpt allt det här. Och om jag orkat beställa från USA. Allt fint är från modcloth. Och ja, jag har en viss kärlek till kragar. Speciellt Peter Pan-kragar. Idag lagar jag spaghetti och quornsås (för vegetarisk mat är ju så himla bra) och lyssnar på Ulrik. Nu ska jag iväg på musikskolans konsert. Det blir säkert bra. Glitterkyssar.
Throw me away
Idag är det måndag och då kan man lyssna på Timo för han är bra.
Pollenchock och stjärnfall
Har antingen gått och blivit allergisk mot polen eller så är jag förkyld, hur som helst nyser jag hela tiden så kände att det var bäst att jag stannade hemma. Tänkte göra vettiga saker idag, som skolarbeten som ska vara färdiga men istället har jag suttit med datorn hela dagen, hoppsan. Idag är det exakt en vecka kvar tills jag ska på klassresa till Barcelona och jag längtar så himla mycket! Åh så bra det ska bli. Kramar.
Här är jag
Hej här är jag. Johanna heter jag och jag går mina sista månader på högstadiet och har väl mest ångest hela tiden. Men snart börjar jag gymnasiet och då kanske något blir bra i alla fall. Kommer dock gråta som få över att behöva lämna min klass, men sådant får man stå ut med. Annars är jag kär i någon jag aldrig kommer få, pratar för mycket om onödiga saker och har världens sämsta (bästa enligt mig) humor. Vad mer ska jag säga? Ni har ju en beskrivning till vänster också så det här får nog räcka tills vidare. Här kan jag förhoppningsvis skriva vad jag vill utan begränsningar.
Så välkommna då eller något.
Ps. Har ingen bättre bild på mig själv på den här datorn för tillfället så ni får stå ut även fast mitt hår ser smutsigt ut och jag ser knäpp ut.