Vet ingenting igen. Vet inte om, vad eller för vem jag har känslor. Kan inte släppa den jag sen länge borde släppt fast jag vet att förr eller senare kommer han bli tillsammans med någon annan och att det kommer svida. Och jag vet inte om det är inbillning eller om det pirrade lite i magen där, för någon annan. Någon som behandlar mig på ett annat sätt. Någon som jag tänkt att jag nog skulle kunna tycka rätt mycket om, om allt var annorlunda. Men inte ens det vet jag. Om det är riktiga känslor jag känner eller om det är något jag tvingat mig själv att känna. För att kunna blunda när det blivit för jobbigt. Jag vet ingenting igen. Förutom att mitt femtonåriga hjärta skriker efter mänsklig värme.