Summertime sadness

 
Ett utkast:
"Alla skriver om hur mycket de längtar till sommaren. Gör upp planer med sina kompisar och ser med förtjusning hur dagarna närmar sig sommarlov.
Sommarlov och en paus ifrån skolan är något jag också längtar efter, såklart. Men samtidigt tänker jag på sommaren med en klump i magen.
Det har liksom aldrig blivit som jag vill de senaste somrarna. Det slutar ändå med att jag sitter ensam uppe på mitt rum med ordet patetisk spinnande i hjärnan. Det finns för många tillfällen då jag hatar mig själv för att jag inte kan förmå mig att höra av mig till någon, för mycket tid med min värsta fiende ensamheten. Lyckas a l l t i d bygga upp några jävla förväntningar ändå. Tänker att i år, nu ska det bli skillnad.
Försöker desperat få ner tankarna på jorden igen, orkar inte bli besviken. Inte igen."
 
Tror att jag kanske kommer skriva ännu mindre här en tid framöver. Har inga bilder att visa och inget liv att berätta om. Gör ju ingenting på dagarna ändå. Jag kanske kommer tillbaka efter Göteborg, men nu känns bloggen mest som ett jobbigt krav. Kram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback