Pepp på livet.

 
Att allt känns så bra nu är ganska otroligt, men så himla skönt. Att det inte är som nian var, då jag kände hur jag försvann bit för bit för varje dag som gick. Fredagen var skit men det var för att jag var sämst när vi lagade mat och det syntes ganska tydligt att jag inte hör hemma på restauranglektionerna, sen städade vi i flera timmar kändes det som och våra fötter värkte. Men jag fick trots allt biljetter till Håkan, och på torsdagen den nittonde så ska jag se honom med fina Jennifer, och det kommer bli bäst! Nu har jag snart engelska så ska kanske stänga ner fönstret. Kram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback